Det här om jag menar vad jag säger... Okej jag är inte alltid ärlig. Jag brukar ibland ljuga. Ibland säger jag saker av bara farten och hoppas att du inte ens hör det. Ibland kommer det ur ord bara för att jag vill trycka ner dig. Bara för att jag vill att du ska må dåligt... Elakt men sant. Men det är en sak som jag har lärt mig. En kille som trycker ner dig ordentligt visar att han faktiskt bryr sig. Annars hade han ignorerat dig.

Så bara så att DU vet. När jag sa att jag hatade dig, då ljög jag... förlåt...

Nyårsafton ikväll! Känns sådär lagom kul egentligen. Hade planerat att ge min nyårskyss till dig. Men den planen sprack.. Så ska till en kompis och röja där istället samtidigt som hjärtat svider och jag inte vet vem du egentligen är. Du som för ett par dagar sen kändes som att du var helt perfekt... Det enda jag vill just nu är att vakna upp med ditt leende vid mitt. Väckas av din puss på mig. Jag har iallafall en nyårsönskan...

Den 21 december. Den 21. Om knappt tre dagar är det julafton. Denna högtid alla ser fram emot hela året för att man äntligen får återförenas hela stora tjocka släkten igen. Dansa kring granen och äta den gravade laxen. Denna mysiga högtid som man i stort sätt stressar sönder sig för att komma till. Mat mat vi måste laga mat. Har du ringt och bokat tågbiljetterna? Julklappar! Jag har ju glömt att köpa julklappar! Vadå laktosintollerant allting innehåller så mycket grädde det går! Eller hur brukar det låta hos dig?

Inte konstigt att det är både juldag och annandag efter jul så man kan vila upp sig lite innan det är dags att återvända till jobbet för att åter slita. Om man inte måste fira alla tre dagar för att göra hela släkten nöjd. För att göra dem nöjda.. Vad vill du själv egentligen? Julen är den helg då alla ska må så bra som möjligt vi ska inte känna den press som vi oftast gör. Man ska kunna fira precis som man vill med vem man vill utan att känna hur svärmor har blickarna på en. Utan att känna hur de gamla fastrarna bara blir jobbigare och jobbigare...

Att umgås med släkten borde ske naturligt utan att behöva stressa upp sig. De flesta av sveriges befolkning börjar med presentinköpen i november. En månad att förbereda. En månad full av stress över att just detta ska bli den perfekta julen. Vi pyntar husen med tomtar och glitter så vi inte längre minns hur det såg ut innan. På radion spelas julmusik dygnet runt och den mysiga julkänslan finns inte längre. Allt vi känner är stress som har tagit över våra kroppar för att få även denna julen att fungera perfekt.

Och i slutändan hur blir det? Jo mamman lägger sig i sängen helt sliten efter den hårda dagen. Pappan tar åter en promenad till affären. Denna gång för att faktiskt köpa tidningen och stressa av sig lite. Barnen sitter i sitt rum och tänker var detta allt. Var detta julen, Nu är den redan förbi. Men lyckad det blev julen även iår för familjen svensson...

Idag föll äntligen snön. Allt det gröna täcktes av flingorna och marken blev så vackert vit. Träden fick ett täcke över sig och sjön frös till is. Allting fick någonting nytt över sig och det gamla täcktes över. Det som var gjort är gjort och kunde äntligen döljas av det nya. Till våren är det mest troligt borta. Borta för alltid. Om det inte plockas fram igen... Vad gömmer du under snön?..

  Gammal kärlek rostar aldrig eller hur brukar man säga? Tänk dig att du har din prins, ni är lyckligast av alla och kommer att vara det resten av livet! Eller....?  Finns det sådan kärlek. Sådan som aldrig blommar ur. Som alltid lyfter upp dig på ett rosa fluffigt moln flera hundra meter upp och låter dig sväva där med din prins bredvid dig. Eller kommer all kärlek någon gång att krascha och du faller ner fortare och fortare utan att någon fångar dig..? 

Och var hittar man denna prins som alltid orkar hålla en svävande. Han som med hjälp av sitt leende fångar dig och med sina magiska ord får dig blommande. Är det kanske den snygga och ohhh så charmiga killen som jobbar inne på din närmaste matbutik? 

Jag brukar tänka på detta. Kan man bli kär i en människa som man har träffat flera hundratals gånger men som man aldrig brytt sig om? Killen som står på din busshållplats till exempel. Han som du brukar snegla lite på. Men som du egentligen skiter helt i. Kan det ske en förändring över natten som tillslut för dig samman med honom? Och om det nu skulle bli så. Skulle ni någon gång ta upp det med hur ni har stått där och inte brytt er om varandra ett skit under de närmaste åren... Konstig utväg av två busskompisar...

..Så det där med att titta djupt in i någons ögon. Är det något som du brukar göra. Jag har kommit på det med mig själv. Det är det första jag gör. När jag ser en kille som ser intressant ut så försöker jag fånga hans ögon och sen drunkna i dem. Jag föreställer mig den den känslan av att hur magiska dem är. Och om han tittar tillbaka på det sättet som endast ett fåtal gör, då är han kanske din prins. För i någons ögon ser man allt. Du ser om han har intresse. Du ser om någon ljuger. Du ser hur personen mår.

Jag ska berätta en sak som hände mig för ett par veckor sen.. Jag hade åkt in med en kompis till stan för en liten shoppingtur. Vipps utan förvarning träffade vi hennes killkompis och i sin tur hans kompis. (Vi kallar honom för mr C, C som i charm). Mr C var inte den snyggaste inte den muskulösaste hetaste killen. Men han hade nåt. Hans sätt var charmigt. Men främst av allt hans sätt att se på mig var magiskt. Det enda jag såg resten av den dagen var hur hans mörkblå lysande ögon glittrade. Och dem glittrade åt mig. Jag blev fast i dem. Hans leende strålade och hans röst var så otroligt fin. Det kändes precis som kärlek från första ögonkastet. Och det kändes precis som att han tyckte samma.

Jag kom hem och där väntade ett sprakande sms från honom. Han brydde sig han ville ha mera kontakt. Han visade intresse!.. Fast (som jag hade blivit efter bara en dag) lät jag mig fångas mer och mer. Gulliga sms blev självklara och telefontimmarna blev bara fler och fler. Jag började öppna mig för honom. Och vi skulle snart träffas igen på stan. Bara vi två. Lära känna varann bättre.  

Efter ett par veckor av smakprov på hans magi. Hände något. Smsen slutade. Samtalen försvann. Något mer än hej var svårt att få fram. Det var ännu svårare att få..  Allting skedde fort. Han bara försvann lika lätt som han hade kommit. Vi hade precis bestämt att vi skulle ses igen hitta på något bara vi på stan. Men allt blev off. Och ni som är som mig, en tjej. Vet ju hur det är. Killen ska höra av sig! Och det gör dem om de vill nåt. Och mitt hjärta var förtåss i förfäran. Jag hade trott på denna killen. Hade vågat hoppas igen. Så ja magin som jag hde fått var bara playande. Och den glittrande ögonen hade nog bara varit spår av kåthet. Troligtvis hade han nu hittat en lättare one night stand tjej. Och jag var ännu längre bort från honom än innan vi träffats.. I efterhand kanske jag är glad att det aldrig blev något med honom. Fast dem där magiska ögonen hade jag gärna drunknat i fler gånger!...

Heeeej! Den 11 November 2011 klockan 11:11 tänkte att det var passande att starta en blogg nu. Look Into My Eyes heter den. Namnet kommer från en helt underbart magisk låt. En låt som har betytt otroligt mycket för mig. Alla stunder jag har känt mig alldeles tom och ensam har jag lyssnat på den. Alla stunder då allt bara har varit för mycket. Även vid stunder som jag har haft med dem jag älskar. Lyssna på den ni också och känn hur kaskade tar med er djupt in i er själva. För det har den verkligen gjort med mig. Och lyssna inte en gång. Lyssna många. Lyssna tills ni verkligen känner hur den går in i er. Och när den har gjort det så vet jag att den inte kommer ut så lätt. So look into my eyes there is no surprise promise you....