Har precis sett en väldigt berörande film. Engelen - ett norskt drama. Hade aldrig hört talas om den innan jag satte på tv och råkade zappa förbi den. Jag fastnade inte direkt. Om jag ska säga sanningen så såg första blicken väldigt dyster och tråkig ut. Jag tänke äsch vad är det här för skit.. Men jag gav den en chans och den visade sig vara väldigt stark. Filmen berörde uttrycket kärlek. Och i mitten,  i slutet av filmen rann det tårar nerför mina kinder..

Filmen handlar om Lea som vi får följa ända från hennes barndom. Leas barndom är fylld av misshandel och alkoholism. Hon är under hela sin uppväxt vittne till mammans förlorade själ.. Ni måste se filmen för att förstå. Men att se men inte kunna göra nåt. Att se men inte synas det är detta som Lea upplever. Under Leas väg för att bli vuxen står hon mellan många val. Men hon hindras att göra det som är rätt när hon hela tiden måste vaka över sin vilsna moder.

SE den och våga ge den en chans!