Det var en gång en prinsessa. Hon levde i sitt stora rosa slott och var lycklig. Det första hon gjorde varje morgon var att gå ut och ta en lång promenad för hon älskade naturen. I skogen, bakom den stora eken, hade hon sin hemliga mötesplats med drömprinsen. Han kom alltid och gjorde hennes dagar strålande. Han fanns alltid för sin sessa. De brukade alltid ta en ridtur tillsammans.

Det är än en gång en prinsessa. Men hon lever inte i sitt slott. Hennes tjänare är borta och alla träd är nerhuggna. Hon brukar börja dagen med en stund på coffehouse. Här beställer hon alltid samma cafe au lait det kostar alltid lika mycket och det är hennes vardag. Men varför just här? Jo för här bakom disken står alltid världens drömprins. Det är hans vardag. Han finns alltid här när hon kommer och ger henne allt hon vill ha.

Det finns en till prinsessa. Hon ligger i sängen och messar just nu. Hon messar till sin prins. Han finns inte alltid där för henne och överaskningar blir allt ovanligare. Men det är hennes vardag det är så hon lever nu.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Utan dig skulle min balans lossna Utan dig skulle min kropp gå av Jag skulle falla utan dig Ingen skulle ta emot mig Jag skulle närma mig marken och se grus Se det grus jag alltid sparkat på Gruset skulle krympa mig Krympa mig med ...

Jag sitter vid mitt skrivbord med blicken ut över gården. Jag ser några träd, en liten damm och några ankor som desperat letar efter några få korn att mätta deras magar med. Det är allt jag ser. Det är det jag har. Jag har mitt rum som stänger inn...

  I mina drömmar har jag alltid varit en prinsessa. Och då menar jag alltid. Jag visste att från första stund då jag landat på jorden så var jag en sessa. En sessa som alltid drömt om sitt rosa slott och sin trogne riddare på den en vit hingst. Jag...

Dagen började med en lång skön sovmorron för att sedan åka in en sväng till stan. När jag gick där på gatan så lockades jag in i en av affärerna efter att ha sett alla skönheter i fönstret. Jag shoppade flera nya tröjor. men bara dem jag fastande ...